måndag 29 april 2013

statistik över försörjningsstöden


Då har vi lite statistik över försörjningsstöden  i Skåne för december 2012.
Jag tänker inte kommentera kolumnerna, det får var och en titta på själv. Men det har kvidits lite om att försörjningsstöden skenar utanför all form av kostnadskontroll.
En kolumn som är uppseendeväckande är antlaet utrikesfödda inkl. flyktingar.   Tar vi SValövs kommun så betyder det att 36% är utrikesfödda. Helsingborg  är det  40%, Landskrona  är det 44%. Landksrona toppar ligan över högst antal biståndstagare bland sina invånare.
Statistiken hittas på socialstyrelsens hemsida.  Därfinns diverse statistik att ta del av.
Sveriges radio har en artikel nedan där  man är bekymrad över de skenande kostnaderna för försörjnimgsstöd, vilket jag nedan tagit en skärmdump på skåne län.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5519405
Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln


tisdag 23 april 2013

Utdrag ur socialtjänstlagen - kommunerna försöker återigen lura sina invånare.

på förekommen anledning lägger jag här upp utdrag ur socialtjänstlagen.
Detta eftersom vissa kommuner felaktigt påstår att  ungdomar som bor hemma inte har rätt att
behålla 1/2 basbelopp av sin   inkomst utan varenda krona skall räknas in i normen.
Man påstår också felaktigt att ungdomar inte har rätt till  ersättning  för hyreskostnad om de bor hemma. Detta är felaktigt och ett försök av kommunerna att blåsa sina invånare.
Man är inte försörjningsskyldig för sina barn längre än till 18 år  eller  slutfört gymnasium, eller längst 21 år oavsett gymnasiet.
Så här kommer lagen, kopierad från socialstyrelsens hemsida. 4 kapitlet står det man behöver veta om försörjninggstöd, vidare finns det även allmänna råd från socialstyrelsen och även dessa skall följas. Men det som står nedan är enligt lag och det skall följas. Görs inte det så anmäl, anmäl anmäl och överklaga.
Med vänlig hälsning
Kågerödsmurveln.


4 kap. Rätten till bistånd


1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).

1 a § Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 §
1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete,
2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år.

Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.

Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 § till den del de överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2007:1429).

1 b § För den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 §, ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott.

Första stycket gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform. Lag (2012:597).

2 § Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

3 § Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för
1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift,
2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233).

4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och
1. inte har fyllt tjugofem år, eller
2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller
3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.

Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.

Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2007:409).

5 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 §, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.

6 § Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1–4 och 6–13 §§, 4 kap. 1–4 och 8–10 §§ samt 7–9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1284).

söndag 21 april 2013

A lady from Sweden is a ticket to Europe

http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/samhalleochpolitik/article15941896.ab
Man upphör aldrig att förvånas.  Medelålders kvinnor åker till Gambia för att ragga upp unga svarta män. Man frågar sig verkligen duger inte svenska män, eller vad håller de på med.,
Är det samma  kvinnor som  spyr galla över svenska män som åker till Thailand och importerar sig en Thailändska. Var är moralen någonstans.  Man upphör verkligen aldrig att förvånas.
I filmen visas blonda kvinnor +55. Det visas hur de villigt låter sigvilligt ledas bort av svarta unga män som påminner om flugor kring en sockerbit.
Fru Torsk, kan man kalla henne det. Var blir ni av ni som dömer  manliga sexköpare, gör era röster hörda, var är jämlikheten?
Det framgår i filmen att syftet med att sälja sin kropp är en biljett till Europa.
Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln.

lördag 20 april 2013

Räcker det inte nu med flyktingboende i Svalövs kommun


http://www.skanskan.se/article/20130419/SVALOVLANDSKRONA/130419523/1398/-/hotellet-gar-i-graven-8211-gors-om-till-hvb-hem-
Så var det dags igen, ytterligare ett flyktingboende. Denna  gång är det Svalövs hotell  som utan omsvep erkänner att hotellet bär sig inte, så i princip gör han det för att rädda vad som räddas kan. Fullt förståeligt, men vi som bor i kommunen frågar oss nu. Räcker det inte med flyktingboende i vår lilla kommun.
Röstånga finns det ett transitboende som tar emot  mellan 100 och 200 boende.  lilla Röstånga med sina runt 1000 invånare. 20% av dessa är inte fast boende och kommer från annan kultur, annan värld.
Teckomatorp har man Mariesten, också ett  hotell som inte bär sig och där man sett möjligheten att tjäna pengar på det som borde vara statlig verksamhet men som idag drivs av Attendo.
Ett hvb hem stod det först i Skånskan, men under står att det handlar om flyktingboende. 2 skilda verksamheter, med en sak gemensamt, det finansieras av skattepengar och vinsten går till ett utlandsregistrerat bolag som sprder sig som en canersvulst i alla kommunala och statliga verksamheter.
Attendo som även driver äldreboende och där det  är många brister och  underbemannat med personal att det även inträffat dödsfall pga. bristande tillsyn och vanvård.
Ytterligare ett  boende för ensamkommande flyktingbarn belastar den kommunala kassan  och verksamheten. Det påverkar kvaliteten på undervisningen  för dessa  ungdomar som ibland påstås vara  betydligt äldre än 18 år. huruvida det ligger till med den saken  kan jag inte yttra mig om, men  det görs inga tandkontroller eller dnatester för att kontrollera detta, vilket görs i bla. Norge.  Om inte annat borde det göras för att bevisa för kritiska röster att "ni har fel". Fakta är rimligtvis bästa medlet att tysta sina kritiker.
Det måste betyda att vi gör som vi brukar göra i Sverige lita på våra medmänniskor. Något som  med all säkerhet myntat begreppet "de dumma svenskarna". Blond och blåögd, är också ett uttryck som förekommit och som blev aktuellt i samband med debatten om att gömma utvisningshotade flyktingar.
Det väller in flyktingar över gränsen, många kommer från Syrien. Att det pågår vidrigheter i Syrien det vet vi, inte konstigt att folk flyr.  Men det man undrar över är hur man kan anse att Sverige är första mottagningsland, vårt lilla avlånga land ligger längst upp i Norra Europa.  uppenbart har de färdats genom hela Europa tex Danmark och Tyskland etc. Sverige är med i EU. Rimligt vore att  alla EU-länderna delade på den gemensamma bördan. Det blir gemeensamma militära insatser i Eus namn. Rimligtvis borde även flyktingströmmen som är ett resultat av det som skapar miltitära insatser  ingå.  Många som kommer från Syrien har upplevt vidrigheter, de har lämnat en ibland ganska välbärgad tillvaro vilket är tragiskt. det är alltid tragiskt att behöva överge sitt land och sin ordnade tillvaro  men frågan är Har Sverige råd att vara Florence Nightingale för alla oroshärder i världen. Och det frågar jag med  referens till de larmrapporter som förekommer om selektering av svårt sjuka, indragning av  livsuppehållande medicin för svårt sjuka.  Sverige har en begränsad kassa som blir mindre och mindre när  ma ni Kapitalismens namn säljer ut  vinstgivande statliga bolag.  Skolan är en smärre katastrof och har varit sedan kommunerna tog över skolan. Dags att förstatliga skolan igen och även äldreomsorgen. De grundläggande trygghetssystemen och infrastrukturen  och enheterna bör vara inom statens kontroll och utom räckhåll för giriga riskkapitalbolag., Så även flyktingmottagningen vars  kostnader  skenat i  höjden  under de sista decennierna. Den skyhöga kostnadsökningen kan inte bara härrröras till  ökad flyktingström, utan  konkurrensutsättning i kapitalismens namn.  Samhället är snett.  Ett praktexempel är fas 3 där tex Blatteförmedlingen/jobbfabriken, Virutella historiska modeller ägs av några få eller som i VHm:s fall av en förening som köper tjänster av en styrelsemedlem. Folk får jobba gratis, eller sitta av tiden, allt för att det i arbetslinjens namn betalas ut 5000 kr till varje FAS 3 som emottages.
Arbeit machts frei - I Arbetslinjens namn.
Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln.

fredag 5 april 2013

Begränsa vinster ett steg i rätt riktning för att bevara välfärden

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stark-kritik-mot-s-kompromiss_8055426.svd
http://www.aftonbladet.se/nyheter/skongressen/article16548184.ab
S föreslår att kommunerna skall få ha sitt veto mot etablering av friskolor.    Med tanke på hur skolväsendet och kvaliten på skolorna senaste decenniet har utvecklats är det inte helt fel, men det bör gå ett steg längre.  Skolorna bör lyda under ett statligt organ precis som det gjorde på 70talet.  Kommunala skolor idag är en katastrof. Det går ut åtskilliga elever som inte kan läsa och skriva.   En del har sin orsak i dyslexi, alltså skriv och lässvårigheter.  Svenska skolan är urusel idag och det finns de som jämför svenska barns kunskaper med  skolbarn i de fattigaste u-länderna, där plånboken styr om du får gå i skolan eller inte, samt tradition och det innebär oftast att flickorna får stanna hemma.  Men riktigt så illa är det inte i Sverige, här har vi allmän skolplikt och visst går de flesta barn i skolan i minst 9 år, men  i vissa fall med bedrövliga kunskaper, framförallt i matematik.  Det öppnar friskolor som har de mest flummiga inriktningar.  De som driver de här friskolorna som privata bolag går med vinst och jag tror knappast att ägarna till bolagen bor i de höghus i de gamla miljonprogrammen..... Det är idag en överetablering av skolor och det drabbar främst den kommunala skolan eftersom eleverna flyr  därifrån för att resurserna är för dåliga.  Skolpengen som utgår är samma per elev, skillnaden är att privata  skolor oftast har billigare lokaler, eftersom de hyr lokalerna av en extern hyresvärd och inte som kommunen av sig själva och därmed rundgång med pengar.
Sverige var ett stabilt och tryggt land när jag växte upp på 70talet. Om jag vill ha 70talet tillbaka, nej det vill jag inte, med dess fördomar och inskränkthet. Men den frihet som har uppstått senaste decenniet i konkurrens och privatiseringsvågen är inte helt bra. Skolan är som sagt katastrof och det är idag större segregation än någonsin, i modern tid.
 Samma sak med äldreomsorgen  privatiseringen där är av ondo och har orsakat mycket lidande, vanvård  och även dödsfall bland äldre främst i boende drivna av  Attendo och Carema.  Bolag som går med stora vinster och där vinsterna pumpas ut i pipeline rakt in i ägarnas paraplydrink i något lågskatteland.
Den som får betala  är skattkistan och våra äldre i form av sämre livskvalitet och i vissa fall förkortad livslängd.
Visst är konkurrens bra, men det får vara lite gränser på  vad som konkurrensutsätts.
Lägsta anbud vinner, det fick vi bittert erfara här i vår lilla by då den lokala entreprenören åkte ut från snöröjningstjänsterna och in kom en liten entreprenör med sämre maskinpark och  sämre kunskap. Snön har legat ibland både 4 och 5 dagar på smågatorna med packis och stor halkrisk för gående som följd.  Stora vallar har lagts utmed gatorna och man har slarvat väldigt. gående har fått pulsa på gångbanorna genom decimeterhögt snötäcke.
allt skall konkurrensutsättas och köpas/säljas på anbud och det går många gånger till överdrift.
 Samma sak med utbildningen som jag själv går och nu är mitt inne i. Plötsligt har  utbildningsanordnaren  förlorat anbudet för att någon annan var billigare.  Utbildningen skall läggas ner i gamla anordnarens regi och startas upp i ny.  Utbildningsmaskiner etc skall flyttas och den nya utbildningsanordnaren har  köpt utrustningen för en symbolisk summa.  visst, maskiner kan flyttas, men gott rykte skapas inte över en natt och utbildningen är välkänd  i  branschen för att släppa ifrån sig  elever av hög kvalitet. Mycket beror på lärarna som jobbat där i många år och vars kunskap nu försvinner från utbildningen.  
för de studerande som är mitt i utbildnigen innebär det att utbildningstiden förlängs med 1-2 månader. Det innebär att  aktivitetsstödet skall betalas ut 1-2 månader längre så givetvis ifrågasätter man  hur detta kan löna sig. Nästa år är den nya aktören ensam på marknaden och kan höja anbudet.
vinsten är på pappret och som vanligt ser man inte helheten.
Så som utbildningen varit hittills har en stor andel av de studerande fått arbete efter utbildningen. Målet med en utbildning bör rimligtvis vara att det skall generera arbete och inte bara  praktikplatser.
Praktikplatser, fas 3. Kärt barn har många namn.
Det sjuka i sammanhanget är att  som "passiv arbetslös och med aktivitetsstöd under  utbildningstid  knaprar utbildningen på mina akassedagar, så när jag är färdig är jag i fas 2. Trots att min arbetslösa period endast är  20 dagar.
Fas 3 är av ondo och bör avvecklas snarast möjligt, det hindrar riktiga arbeten och syftet med fas 3 är att ordna en låglöneklass som tvingas ha2-3 jobb, eller uppbära försörjningsstöd trots  heltidsjobb.
Arbetslösheten ja.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lofven-gav-miljardlofte-till-unga_8052490.svd
här har Löfven gjort nytt utspel om ungdomsarbetslösheten.
 135000 ungdomar står utan arbete, många unga kommer inte in på arbetsmarknaden och tvingas leva på försörjningsstöd.  Samtidigt skall pensionsåldern höjas, för att det är för få på arbetsmarknaden och man vill öppna gränserna för att "garantera tillräckligt med arbetskraft". Den här ekvationen får inte jag att gå ihopa.
De 135000 ungdomarna , räknas inte  de som arbetskraft och den 1/2 miljon som  är arbetslösa i landet, räknas inte dem heller?  Eller det är lata odugliga  parasiter som inte vill jobba?  Märk väl att jag ställde det som en fråga, en ironisk fråga, alltså inte ett påstående.  Det är en viktig frågeställning  och jag ställer den trots risken att någon klipper två rader ur bloggen och gör min fråga till ett påstående, vilket hänt på en specifik blogg flertalet gånger.
Allt  det jag tagit upp här om arbetslöhet, skolan, arbetsförmedlingen hör samman. Det handlar om välfärden.
något är fel när arbetsförmedlingen bara förmedlar  praktikplatser, inte arbeten.
Den som är arbetslös är också beroende på  den lokale förmedlarens goda vilja. en bekant till mig är arbetslös  lastbilschaufför och det han behöver för att komma  ut på arbetsmarknaden igen är en 5-dagars ADR-kurs. detta blev han nekad av arbetsförmedlingen eftersom han inte varit arbetslös tillräckligt länge.
Själv har jag inte varit drabbad  av denna korttänkthet, tvärtom, man gjorde vad man kunde för att  hjälpa mig den dagen jag kom in på AF och anmälde mig som arbetslös, för första gången sedan 1995. Och fakta är att det är lättare att  få in en  nytillkommen arbetslös i arbete  igen vid snabba åtgärder,  inte vänta 1 år först.  För min egen del var det viktigt att bredda min kompetens för att undvika  att bli drabbad av konjuktursvängningar igen. kontakter är viktigt för att få arbete och kontakter är färskvara, speciellt för en försäljare.
Vid tangentbordet
kågerödsmurveln

torsdag 4 april 2013

Pågatåg för alla

Söderåsbanan är i fara. Det krävs en trafikutredning för persontrafik samtidigt som man gör för godståg, eftersom det kostar pengar. Dela länken och läs uppmaningen nnedan. Detta är något som drabbar alla orterna längs söderåsbanan. Så Kågerödare, Svalövsbor, Billesholmare, Bjuvsingar och Åstorpare. Dela detta till alla ni känner så att det blir känt att man i tysthet försöker gräva ner persontrafiken. Vi är många som väntat på pågatågen som aldrig kommer, nu är det dags att vi får tågtrafik. Pusselbitarna föll samman när det gäller sista KF mötet där tyngdpunkten låg på "orterna med pågatåg. Man har varit fullt medvetna om detta och det är därför man vill satsa i Teckomatorp, Billeberga och Tågarp, samt givetvis Svalöv. Orterna längs söderåsbanan bjuder på en underbar natur och ett högkvalitativt boende. Men vi behöver komma närmare stan och våra jobb för att slippa pendla med bil. Så ställ upp för din by, dina barn och alla andra som behöver tågen.
PRESSKONFERENS kl.12-13 fre.5/4 i fullmäktigesalen i Svalövs kommunhus! Kom och bilda den nödvändiga opinion som krävs för att PERSONTRAFIK PÅ SÖDERÅSBANAN inte ska dribblas bort av Trafikverket! Partipolitiskt obundet initiativ för alla berörda invånare (som undrar om vi behöver ockupera Söderåsbanans spår?) för att visa att vi finns och att vi kräver persontrafik parallellt med den kraftigt ökade godstrafiken.

onsdag 3 april 2013

Skd ägnar sig åt att spy galla över piratebay.
Oavsett vad man tycker om detta, dvs den som har  finansiella intresse i film eller musikbranschen gillar det inte, alla andra bryr sig inte så finns det andra aspekter att fundera över.
Jag älskar dansbandsmusik. Redan från barnsben spelades det dansband och elvis etc hemma.  Jag har nämnt detta i mina bloggar tidigare.
Som jag skrev fö rnågon månad sedan konstatterade jag att de lpskivor som fanns  bland kvarlåtenskapen efter min mamma  är en kulturell skatt.  Ekonomiskt är det inte värt något, men  skrämmande nog har utvecklingen gått så fort att  många band som  spelade under dansbandens stora era och epok, dvs när folkparkerna  var som mest populära, deras musik håller på att försvinna för alltid.
Vi slänger våra lpskivor.
Jag har  sedan jag skaffade mina första cdskivor för 24 år sedan levt i villfarelsen att  all musik finns att köpa eller få tag i, CD skivor med bättre ljud än de gamle slitna vinylskivorna.
 Men i samband med att jag gick igenom mammas gamla lpskivor så  fick jag ett ruskigt uppvaknande.   Det enda som finns av 60 och 70talets  lokalt kända dansband som gav ut 1-2-3 lpskivor, spelade  5-10-15 år  är just gamla lpskivor som vi vräker ner i containern allteftersom vi tömmer våra barndomshem eller renoverar hemma för att få det så minimalistiskt som möjligt. Ett usbminne md musik, är allt vad som behövs.
 Det b örjade med att jag letade efter Ingmar Nordström. Fann bara samlingsskivor, inte cdversionen av deras saxparty, eller sveningvars första  lp från 66. Låtar som ligger påbakspår, spelas sällan i radio och faller i glömska.
 SÅ ur den synvinkeln är piratebay ovärderlig. DEn som har gamla lpskivor lägger ner oerhört mycket jobb på att föra över sina gamla lp till mp3format. Något som är mycket tidsödande om man har provat.
För filmindustrin är det säkerligen annorlunda, så även digitala böcker, då dessa  oftast är producerade i större upplagor, inga lokal förmågor, för de skriver redan på nätet, gratis i form av krönikor, bloggar etc.
Någon större skillnad på att låna lpskivor och spela in på gamla kassettband som vi gjorde för 20-30 år sedan eller spara på datorn, ja det ser inte jag.
Så vill vi ha  SVen-ingvars tidigae skivor, Ingmar nordström, som slutade spela 1991, tidiga utgåvor av vikingarna där stefan bosch spelade, så   är det digitaliserade mp3:or som står till buds.  En kulturskatt att vara rädd om.
Vid tangentbordet
Kågerödsmurveln

BT-kemis giftiga anda vilar över Teckomatorp - många dör i cancer.

 Idag pratade jag med några vänner om TEckomatorpsgården. De liksom  de flesta andra tycker det är vansinne att slösa bort skattemedel  och glatt hosta upp dubbla marknadsvärdet, så som trestjärnan vill göra.
En av mina vänner hävdade att  de flesta som dör i Teckomatorp dör i cancer och det stämmer väl.
Dessa växtgifter som tillverkades där på 60 och början av 70talet innan  en av landets största miljöskandaler uppdagades  var och är  farligt för allt liv  och växtlighet.
Det grävdes ner tunnor lite varstans och  det är knappast troligt att alla tunnor hittats. Visst byter man all jord några metre ner, men det har nått grundvattnet och växtgifterna bryts inte ner i näringskedjan utan lagras för all framtid  i djur och växtlighet.
Faktum är att de djur som levde på 60-70talet och exponerades  för gifterna, deras avkommor lever vidare idag och  med tanke på att det lgi9ftet inte bryts ner utan lagras i  i näringskedjan finns det fortfarand kvar och  det läcker ut i naturen igen genom djurens avföring.  En teori från en amatör, javisst. Jag är en glad amatör, men  läser en del och det är ruggigt när man läser om fenoxisyror och dinoseb. en av de ansvariga avled dessutom i cancer och vid obduktionen visade det sig att cancern orsakas av dessa gifter. Falla på eget begrepp.
 Jag hittade texten nedan från Wikipedia om BT-kemi.  BT_Kemi kommer alltid att vila med sin svarta gloria över Teckomatorp, oavsett hur många Teckomatorpsgårdar man  slänger iväg skattepengar på.   Enligt obekräftade uppgifter jag fått, dvs fåglar som kvittrar, har man inte ens kontrollerat marken, om den är lämplig att bygga på med tanke på  de gifthalterna. Varöfr skulle marken runt TEckomatorpsgården vara fri från gifter? det är lika giftig tsom övriga Torp.  Med tanke på jordens gifitiga beskaffenhet   borde man kanske ifrågasätta om marken är värd halva marknadsvärderingen?

Här är texten från Wikipedia.
Läs och  begrunda.
vid tangentbordet
Kågerödsmurveln

BT Kemi

Hoppa till: navigering, sök
BT Kemi KVK AB, fram till 1971 Bönnelyche & Thuröe AB, var ett kemiskt-tekniskt företag. Det tillverkade bland annat takpapp, träskyddsmedel och ogräsbekämpningsmedel (främst fenoxisyror) i Malmö och 19651979 i Teckomatorp.

Innehåll

Historia

1960-talet

Hösten 1965 flyttade Bönnelyche & Thuröe, som ursprungligen var ett danskt företag, vad som då var Sveriges enda växtgiftfabrik, från Malmö till det lilla samhället Teckomatorp med omkring 500 invånare, beläget vid riksväg 17 mitt emellan Eslöv och Landskrona i Svalövs kommun, efter att det hade stått klart att företaget skulle få svårt att överleva i Malmö.
I Teckomatorp var läget ett annat. Här hade sockerfabriken, som då hade flertalet av ortsbefolkningen som anställda, precis lagts ner och ortsbefolkningen var ute efter nya jobb. Bönnelyche & Thuröe hade då för avsikt att expandera kraftigt i Teckomatorp. Produktionen av växtgift flyttades in i sockerfabrikens gamla lokaler, eftersom Bönnelyche & Thuröe ansåg att de passade utmärkt för deras verksamhet.
1967 flyttades Bönnelyche & Thuröe över till det då nybildade Förenade Tak AB i Höganäs. Tillverkningen i Teckomatorp bestod av råämnen till växtgifter, främst fenoxisyror. Dess främsta produkter var MCPA (2-metyl-4-klorfenoxiättiksyra), 2,4-D (2,4-diklorfenoxiättiksyra) samt 2,4,5-T (2,4,5-triklorfenoxiättiksyra).

1970-talet

1971 sålde Höganäsbolaget växtgiftproduktionen till danska Kemisk Værk Køge A/S, som i sig var en dotterkoncern till Sadolin & Holmblad A/S. Färgtillverkning hos Höganäs behölls emellertid under namnet Bönnelyche & Thuröe. Efter Kemisk Værk Køges köp av fabriken i Teckomatorp ändrades företagsnamnet till BT Kemi AB 1971 (1975 till BT KVK Kemi AB).
I tillverkningen användes dinitroortosekundärbutylfenol (Dinoseb). 2,4-D och 2,4,5-T ingick i hormoslyr som användes vid flygbesprutning av kalhyggen och besprutning av banvallar.

Miljöskandalen

Inledningen

När fabriken anlades fanns ingen miljöskyddslagstiftning och företaget sökte inget särskilt tillstånd för verksamheten. Länsstyrelsen begärde dock att Vatteninspektionen skulle ange villkor. Vatteninspektionen beslutade att Vattendomstolen skulle granska kommande förbättringar av reningsprocesserna. År 1967 begärde företaget att Vattendomstolen skulle fastställa villkoren för verksamheten. Vattendomstolen beslutade 1970 att lämna ett tillfälligt tillstånd för verksamheten och att Koncessionsnämnden skulle fälla ett nytt avgörande efter tre år.
Det dröjde inte länge efter att fabriken hade startat förrän grannar började klaga på lukten. När ormbunksplantor helt plötsligt började vissna slog trädgårdsmästaren Carl Johan Ahl larm.
Statens växtskyddsanstalt undersökte vattnet i Braån och fann att vattnet nedströms BT Kemi var giftigt. Företaget använde de gamla slamdammarna som hade anlagts under sockerbrukets tid för att fenolhaltigt vatten skulle renas med hjälp av klorkalk, och det fanns misstankar att vattnet från dessa dammar läckte ut i ån. I Billeberga nedströms Teckomatorp fick vattenverket stänga på grund av illaluktande vatten.
I juli 1967 betalade företaget ut sammanlagt 75 000 kronor i skadestånd till fem trädgårdsmästare på grund av problemen med vattnet. En av dessa var Carl Johan Ahl. Samtidigt hade fyra av dem som hade fått skadestånd skrivit under ett papper på att inte fortsätta driva skadestånd mot BT Kemi. Ahl däremot skrev aldrig under något papper och fortsatte processa mot företaget.

Monica Nilsson

I oktober 1971 började företaget under ledning av platschefen Ragnar Nilsson gräva ned hundratals 200-litersfat med filtermassor som innehöll fenoxisyror på fabriksområdet. En namninsamling med drygt 600 underskrifter mot lukten överlämnades till den kommunala hälsovårdsnämnden som dock inte gjorde något, eftersom företaget planerade att förbättra reningsprocesserna.
Företagets ansökan till Koncessionsnämnden för den fortsatta tillverkningen krävde många kompletteringar och först 1975 kunde Koncessionsnämnden godkänna verksamheten. Beslutet innebar att företaget gavs ett tidsbegränsat tillstånd som gällde i fyra år och det måste förbättra verksamheten på 23 punkter.
Trots många klagomål från ortsbefolkningen mot företaget för att folk hade börjat bli sjuka och allergiska hände ingenting. Dessutom fanns misstankar om nedgrävda tunnor på fabriksområdet, så Monica Nilsson slog larm. Den tidigare namninsamlingen för att påverka Koncessionsnämndens beslut 1975 hade ingen effekt. Nilsson vände sig då till Kvällsposten som förberedde en artikel efter hennes berättelse om misstankarna om nedgrävda tunnor med gift. Artikeln publicerades dock aldrig eftersom företagets direktör Göran Prawitz hade fått nys om den planerade publiceringen och hotade stämma tidningen.

Tunnor med gift påträffas

Men Monica Nilsson gav sig inte och efter många påstötningar hos kommunens hälsovårdsnämnd för att denna skulle ingripa så tvingades företaget på hösten 1975 att börja gräva på sitt område. Det som hittades var tunnor som mer eller mindre hade rostat sönder och som innehöll bland annat farliga halter av fenoxisyror och dinoseb. Företaget hävdade dock att de tunnor som hittades endast innehöll ofarliga filtermassor. Så var dock inte fallet efter provtagningar.
Företaget hävdade dessutom att nedgrävningen hade skett med länsstyrelsens tillstånd, men något sådant tillstånd ansåg sig inte länsstyrelsen ha lämnat. Fynden ledde till att BT Kemis direktör Göran Prawitz och platschefen Ragnar Nilsson åtalades enligt Brottsbalkens bestämmelser om vårdslöshet med gift.
Carl Johan Ahl kontaktade hösten 1975 stiftelsen Miljöcentrum i Uppsala och dess förgrundsfigur, miljödebattören Björn Gillberg. Genom provtagningar upptäckte Miljöcentrum fenoxisyror i jorden i Ahls växthus och i bevattningsvattnet. Ahl stämde BT Kemi med begäran om skadestånd och på sommaren 1977 fann tingsrätten BT Kemi skyldig och dömde bolaget att betala ut ungefär 500 000 kronor. Tingsrättens dom överklagades av båda parter, men efter förlikning kom man överens om ett skadestånd på 1,25 miljoner kronor. BT Kemi hade då försatts i konkurs. Skadeståndet betalades emellertid ut av BT Kemis danska moderbolag, eftersom Ahl redan i processens början hade lyckats få säkerhet för sitt anspråk. Ahl företräddes i skadeståndsprocessen av advokat Staffan Michelson som ombud tillsammans med Björn Gillberg som tekniskt biträde.
Brottmålsprocessen mot Prawitz och Nilsson ägde också rum sommaren 1977. Landskrona tingsrätt friade de två, eftersom åklagaren inte hade kunnat visa att fenoxisyrorna i Braån kom just från de nedgrävda tunnorna. Inte heller kunde åklagaren visa att det som skett var ett allmänfarligt brott, att tunnorna orsakat några omfattande utsläpp, att någon direkt hade skadats eller att företagsledningen hade uppsåt att skada.

Nya fynd

På hösten 1977 lade man ned dräneringsrör på företagets område för att kunna fånga upp läckage från de 200 tunnorna. Vid schaktningen upptäcktes ytterligare 160 tunnor, som innehöll bekämpningsmedlet Dinoseb. Kort därefter beslutade företagsledningen att upphöra med verksamheten i Teckomatorp.
Fabriksbyggnaden sprängdes den 22 februari 1979 och det område där gifttunnorna påträffades inkapslades så att inget gift skulle kunna läcka ut. På det sättet hoppades Svalövs kommun att "skamfläcken" skulle rensas bort.
De nya fynden gjorde att ännu en rättsprocess inleddes mot Göran Prawitz och Ragnar Nilsson. Den tidigare domen hade visat svårigheten med att få de ansvariga dömda, och länsåklagarens åtal gällde därför luftföroreningar från fabriken. Länsåklagaren hävdade att företaget lämnat oriktiga uppgifter och att större utsläpp skett nattetid. Tingsrättens dom 1982 innebar ett frikännande av Prawitz vad gäller miljöbrottet. Ragnar Nilsson hade då redan avlidit i cancer. Vid en obduktion av honom visade det sig att det var fenoxisyror och Dinoseb som hade orsakat cancern[källa behövs]. Däremot dömdes Prawitz till dagsböter för vissa ekonomiska oegentligheter.

Sanering

Det anses inte ekonomiskt försvarbart att totalsanera området där BT Kemi låg. Däremot har man beslutat att sanera till en föroreningsnivå som är acceptabel i förhållande till den markanvändning som planeras, och området är det av länsstyrelsen högst prioriterade saneringsområdet i Skåne. Sanering påbörjades efter flera förseningar i april 2008. Våren 2009 har hela norra delen av det gamla fabriksområdet färdigsanerats.[1]


Slutligen har jag hittat en lista med  de värsta områdena i län för län.   Vem som står 1:a på listan för Skånelän? Ja det gör BTKemi-området i Teckomatorp, följt av Klippans läderfabrik.
* BLEKINGE
Gullbernadeponin, Karlskrona.
Lindholmen, Karlskrona.
Karlskrona Gasverk, Karlskrona.
Kallinge bruk, Ronneby.
Mjällby, Mjällbyverken - Valeo, Sölvesborg.
Kockums emaljerverk, Ronneby.
Sölvesborg/Hamnen, Sölvesborgs glasbruk, Sölvesborg.
Deponi Björketorp norra, Ronneby.
Backaryd, f.d. Sågverket, Ronneby.
Möljeryd, Möljeryds Sågindustri, Ronneby.
* DALARNA
Silvhyttan 1-3, Stollbergsmagasinet, Smedjebacken.
Falu gruva, Falun.
Verkstads AB Bernhard Hedlund, Hedemora.
Hemströms kemiska tvätt, Borlänge.
Gasverkstomten, Falun.
Fredriksbergs fd pappersbruk, Ludvika.
Fd Malungs garveri, Malung.
AB Träkol, Vansbro.
Bysjöområdet, Borlänge.
Garpenbergsområdet, Hedemora.
* GOTLAND
Södervägs Brädgård.
Hejdeby marmorbrott.
AB Reno Kemomat.
Källungesågen.
Österby Brädgård AB.
Ljugarns Elverk.
Fidesågen.
Fd impregnering Fardhem.
Astern-Blåklinten (Gasverket m. fl.).
Sanda Valskvarn.
* GÄVLEBORG
Fd Stugsunds träimpregnering, Söderhamn.
Fd Stocka sågverk, Nordanstig.
Fd Håstaholmens sågverk, Hudiksvall.
Fd Åsbyggeby sågverk, Gävle.
Fd Silfors sågverk, Ovanåker.
Fd Alfta ångsåg, Ovanåker.
Fd Robertsholmssågen, Hofors.
Frankssons såg, Ockelbo.
Fd Iggesunds hårdkrom, Hudiksvall.
Skogens kol, Bollnäs.
* HALLAND
Kvarteret Renen, Varberg.
Sedimenten i Ätran, Falkenberg.
Hamnutfyllnaden i Halmstad.
Hamnutfyllnaden i Falkenberg.
Knäreds Galvano, Laholm.
Rydöbruks Sulfit, Hylte.
Monark, Varberg.
Heurlins lackering, Varberg.
Kvarteret Valen, Varberg.
Borabo AFA, Hylte.
* JÄMTLAND
Järpens massafabrik, Åre.
Hissmofors sulfitfabrik, Krokom.
Äggfors massafabrik och skrotåtervinning, Åre.
Tjärfabrik i Grötingen, Bräcke.
Tornäs impregneringsanläggning, Krokom.
Orrvikens såg- och trähusfabrik, Östersund.
Kisaska Nyheden, Krokom.
Kisaska Vaplan, Krokom.
Stolpimpregnering och upplag Singsån, Ragunda.
Gimdalens tjärfabrik, Bräcke.
* JÖNKÖPING
Grimstorps impregneringsanläggning, Nässjö.
Ormaryds f.d träimpregnering, Nässjö.
Lillesjön i Grimstorp, Nässjö.
Munksjön, Jönköping.
Banverkets impregneringsanläggning, Nässjö.
F.d. Värnamotvätten, Värnamo.
Gardelux-Lacko, Gislaved.
F.d. Härenfors Metallverk, Värnamo.
F.d. Sulfitfabriken i Mariannelund, Eksjö.
F.d. Bröderna Liljas, Gnosjö.
* KALMAR
Flygsfors glasbruk, Nybro.
Gadderås glasbruk, Nybro.
Flerohopp glasbruk, Nybro.
Emåns nedre delar, Mönsterås, Oskarshamn.
Orrefors glasbruk, Nybro.
Batterifabriken, Hultsfred.
Impregneringsverket, Södra Hultsfred.
Impregneringsverket, Södra Vi. AB STAB Suecia, Vimmerby.
Pukeberg glasbruk, Nybro
Gullaskruvs glasbruk, Nybro.
* KRONOBERG
Lessebo sågverk, Lessebo.
Kosta glasbruk, Lessebo.
Bergdala glasbruk, Lessebo.
Älghults glasbruk, Uppvidinge.
Skrufs glasbruk, Lessebo.
Hovmantorps nya glasbruk, Lessebo.
Stömbergshyttans glasbruk, Lessebo.
Lindshammars glasbruk, Uppvidinge.
Berghems glasbruk, Uppvidinge.
Transjö glasbruk, Lessebo.
* NORRBOTTEN
Boliden, Aitikgruvan, Gällivare.
Ala Lombolo (sediment), Kiruna.
SSAB Tunnplåt, Luleå.
Laver koppargruva, Älvsbyn.
Karlshäll träsliperi, Luleå.
Slagnäs bangård (sligomlastning), Arjeplog.
Bodensågen, Boden.
Nordbergs träimpregnering, Solgårdarna, Boden.
Lidströms trä, Arvidsjaur.
Bodens bangård, Boden.
* SKÅNE
Fd BT Kemi, Teckomatorp, Svalöv.
Klippans läderfabrik, Klippan.
Kristianstads gasverk, Södra Kristianstad.
Bomgatan 8, f d kemtvätt, Kristianstad.
Industritomt, Getinge, Eslöv.
Sågverk och träimpregnering i Björstorp, Hässleholm.
Takpapptillverkning mm kv Phylatterion (Trebolit), Trelleborg.
Kemira Kemi, Helsingborg.
Midolprodukter, fd bekämpningsmedelstillv på Råå, Helsingborg.
Veberödsvägen i Dalby, f d kemtvätt, Lund.
* STOCKHOLM
Nynäs Refing AB, Nynäshamn.
Gasverkstomten, Hjorthagen, Stockholm.
Beckholmen, Stockholm.
Igelstatomten, Södertälje.
Lövstaområdet, Stockholm.
Hallsta pappersbruk, Norrtälje.
Sjöbergs varv, Kagghamra, Botkyrka.
Kvarnholmen/Gäddviken, Nacka.
Musköbasen, Haninge.
Södertälje kanal/Snäckviken, Södertälje.
* SÖDERMANLAND
SSAB, Oxelösund.
Sedimenten i Ålöfjärden, Oxelösund.
Oxelösunds hamn, Oxelösund
Stjernquist Metallfabrik AB, Strängnäs
Kjulaås 2:33, Eskilstuna.
Ålberga Sågverk/Kila Trä (nu Kila Möbler), Nyköping.
Nyköpings Bruk samt mejeriet och verkstaden, Nyköping.
Torshälla 5:8, Eskilstuna.
Kungshagens deponi, Nyköping.
Spelhagen, deponi mm, Nyköping.
* UPPSALA
Enköpingstvätten.
Gröngarnsdeponin.
Tärnsjö Ånggarveri.
Medoradeponin.
Skutskärs bruk.
Dannemora gruvområde.
Österbyverken.
Erasteel Kloster.
Lännaholms bruk.
Degens Kemiska Tvätt m.fl, Adilsgatan.
* VÄRMLAND
Uddeholms Kemiska, Hammarö.
Hillringsbergs Såg & Järnbruk, Arvika.
Stjärnsfors industriområde, Hagfors.
Blombacka Bruk, Karlstad.
Kolsäters sågverk, Säffle.
Torskbäckens anrikningsverk, Filipstad.
Lesjöfors Bruk, Filipstad.
Lysvik sågverk, Sunne.
Landstingets Tvätteri m m (Uddeholmsvägen 10), Hagfors.
Pressaren 5, Säffle.
* VÄSTERBOTTEN
Rönnskärsverken, Skellefteå.
Holmsunds f d träimpregnering (inkl Patholmsviken), Umeå.
Scharins industriområde, Skellefteå.
Blaikengruvan, Sorsele.
Svärtträskgruvan, Storuman.
Maurlidengruvan, Norsjö.
Hornträskgruvan, Lycksele.
Rävlidmyrgruvan, Lycksele.
Kristinebergsgruvan, Lycksele.
Hörnefors f d massafabrik Fabriksviken, Umeå.
* VÄSTERNORRLAND
Domsjö industriområde, Örnsköldsvik.
Alby klorat, Ånge.
Tunnor i Sundsvallsbukt, Sundsvall/ Timrå.
Kubal, Sundsvall.
Östrands industriområde, Timrå.
Stockviks industriområde nedre, Sundsvall.
Bollstasågen, Kramfors.
Stockvik övre, Sundsvall.
Utansjö sulfitfabrik, Härnösand.
Husum sulfatfabrik, Örnsköldsvik.
* VÄSTMANLAND
Sands Såg och Kvarn, Sala.
Kolbäcks Värmebehandling, Hallstahammar.
Samlingsobjektet Sala Silvergruva inkl Bronäsgruvan, Sala Bly och Pråmån, Sala.
Samlingsobjektet Myrbacksfältet, inkl närliggande objekt vid Nedre Skärsjön, Skinnskatteberg.
Bålsjöverksområdets Silvergruva, Norberg.
Surahammars Kemiska tvätt, Surahammar.
Gamla Hyttan, Sala.
Ramnäs Impregnering, Surahammar.
Köpings Elektrolytfabrik och Oljerening, Köping.
PE Östlunds Maskinfabrik, Kungsör.
* VÄSTRA GÖTALAND
Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammen (Viskan), Borås.
Bohus Varv, Ale.
Surte 2:38, Ale.
Eka Bohus, Ale.
Alingsås Gasverk, Alingsås.
Garveriet Svenljunga, Svenljunga.
Lerums kemtvätt, Lerum.
Nedlagd kemtvätt, Järnsågen 3, Trollhättan.
Ranstad, Skövde.
Wockatz, Göteborg.
* ÖREBRO LÄN
Kvarntorp, Kumla.
Yxsjöberg nya och gamla sandmagasin, Ljusnarsberg.
Rosthyttan i Åmmeberg, Askersund.
Åsbro gamla impregnering, Askersund.
Johannesborg, Askersund.
Rönneshytta såg, Askersund.
Stribergs såg, Nora
Håkansboda gruvfält, Lindesberg.
Aspa såg, Askersund.
Silvergruvans samhälle, Hällefors.
* ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Valdemarsviken, Valdemarsvik.
Gusums bruk AB, gamla delen, Valdemarsvik.
Yara AB, fd Superfosfatfabriken, Norrköping.
Norrköpings Gasverk, Norrköping.
Boxholms sågverk, Boxholm.
Fd. Loddby AB, Norrköping.
Ydrefors Träförädling, Ydre.
Fiskeby Board (Fiskeby Bruk), Fortum Värme, Norrköping.
Martin Ängqvist AB, Linköping.
Brenäs Såg, Finspång.
FOTNOT: På Väg reserverar sig för eventuella fel i listan.

måndag 1 april 2013

kampen om priset för Teckomatorpsgården rusar vidare.

http://www.skanskan.se/article/20130330/SVALOVLANDSKRONA/703299952/1024/-/markkop-ett-hett-amne-8211-igen

Som vanligt lyssnar inte trestjärnan på kommuninvånarna. Alla och envar anser att priset för Teckomatorpsgården är vansinne.  Som vanligt är Lennart Pettersson en nagel i ögat på Torbjörn Ekelund som  slåss med armar och ben för att köpa gården.
Många har ifrågasatt - vad ligger bakom. Ingen normal högt uppsatt kommunpolitiker  vill frivilligt fullständigt skyffla iväg pengar  ur skattkistan.  Svalövs kommun har begåvats med 3 stycken. Lennart Pettersson hävdar att det är ett brott mot miljöbalken att bygga på högvärdig jordbruksmark när det finns andra alternativ. Torbjörn Ekelund hävdar att han representerar andra intressen än kommunen.
Ja det gör Lennart Pettersson, han representerar landsbygden, den levande landsbygden, han representerar den framtida livsmedelsförsörjningen i landet. Han tänker  minst 3 steg längre än trestjärnan.
Enligt planen behövs det bostäder i Teckomatorp som motsvarar en ökning av 2700 personer. Tillåt mig småle. visst har pågatågen betydelse, maxlab, ess, ja kanske till en viss del. Men Teckomatorp är och förblir en landshåla som få unga ensamstående  forskare/studenter vill bosätta sig i. Varför bor det inte fler studenter i Teckomatorp än det gör idag? 17 minuter från Lund. Ja jag håller fullständigt med att det är  nära, snabbare att ta sig till stationen än  från Lunds ytterområden.  Kanske borde man fundera över vilka som egentligen vill bosätta sig i Svalövs kommun.  För mig är det självklart, det är barnfamiljer som vill ha landsbygden, skogen naturen, tryggheten inpå knutarna.
Skola, barnomsorg, social service, där är svaret på  hur Svalövs kommun skall växa.  Tvingas man pendla, vilket man gör  från alla  orter i kommunen till orterna där jobben finns så gör de flesta det idag med bil. Förutsatt att man inte jobbar intill en tågstation, och hur många gör det.
Istället för att vänta på tågen som aldrig kommer till  Söderåsbanan eller halvtimmestrafiken som är beroende av en mastodont befolkningsökning i TEckomatorp, som inte har någonting att erbjuda i service förutom en halvtaskig icaaffär som folk handlar det som glömts handla på Willys, Citygross eller liknand.e  bör man lobba för en bättre busstrafik.
Lämpligt vore med anslutande trafik i Kågeröd från Röstånga istället för som nu behöva snirkla om Svalöv. Röstånga är en ort som glöms bort.Fler bussar till Bjuv, där tågen ansluter oftare.  Kanske borde man titta på angränsande kommuners tågtrafik och se var det är tätast och ansluta till dessa
alla pratar om Tågarp, att det inte finns mark att bygga på, att konsekvenserna har blivit att det inte ens finns en affär.  Men affärerna de försvann med minuten i Tågarp och framförallt systembolaget.  På den tiden, innan  pågatågen stannade  blomstrade Tågarp. Det fanns skoaffär, systembolag, Gästis, tygaffär, presentbutik, matbutik, systembolag, järnhandel, ja tom en elektronikbutik vid namn kvpiraten, som flyttade från hyllinge B&W till Tågarp när B&W lades ner. Cykelaffär, ett otal bensinstatoner. så det här med att pågatågen skall revolutionera allt och att det skall vallfärda folk till Tågarp, BARA det finns mark att bygga på, det köper inte jag. Tiderna förändras, vi kan lätt handla  från Kina, USA etc, med en knapptryckning. Internet har  gjort att vi kommit närmare the Wide World., men också gett oss möjligheten att arbeta hemifrån på¨ett helt annat sätt via telefon och internet, på gott och ont.
När det gäller Pågatågens undergörande verkan, så finns det fortfarande en segpropp i form av stadstrafiken i LUnd/Malmö etc, och vi får inte förglömma allt strul i tågtrafiken, med trasiga växlar, tågset som går sönder, brist på vagnar,nerrivna kontaktledningar snöflingor på spåren. vad beror detta på. JO BRISTANDE UNDERHÅLL....
Igår träffade jag några vänner som sålt sitt hus i  en by belägen på cykelavstånd från Svalöv och köpt hus i Kågeröd. de hade kollat runt i Röstånga, men avstått från Röstånga, trots väldigt prisvärda hus, just pga. den dåliga busstrafiken.
Abert med busstrafiken från Kågeröd till Bjuv, där anslutningarna är goda både västerut och österut. Snabb transport till Helsingborg från Bjuv, liksom till Hässleholm, Kristianstad, och vidare upp i landet via Hässleholm, är Billesholm. 11 hållplatser i Billesholm, varenda mjölkabord stannar bussen vid.
Att det finns så många hållplatser i Billeshåla beror på en politisk kohandel. Bjuvs kommun hade redan vid förlängningen av Buss 230   investerat i nya busskurer. att då plocka bort hållplatser ser väldigt illa ut.
Vissa tider idag har vi halvtimmestrafik med bussar till Bjuv. Lämpligt vore att de som inte rullar vidare till Helsingborg  blir någon form av snabbbuss. Stopp vid järnvägsstationen, sedan folkparken och vidaret ill Bjuv. Då förkortas tiden till Helsingborg med 15 minuter. Mycket beroende på att man isådana fall hinner med ett tidigare tåg och slipper vänta  i 20 minuter på nästa tåg.  En billigare lösning och utvecklande för HELA kommunen.
Visst är det egenintresse av Ekelund  mfl.  Gemene man ifrågasätter vad trestjärnan har för egen intresse. Ja det kan man bara spekulera i. Men om vi nu väljer bort   direkt ekonomisk koppling med markaffärer etc som det var vid skolmatsaffären 2010 så har Torbjörn Ekelund solklart  egna skäl. Han bor i Teckomatorp, hör önskemålen från de boende på gatan,  ser också en möjlighet att se sitt hus stiga i värde rejält, för att vi den tiden när det blir dags  skörda en rejäl värdestegring på huset.
Ett fullt normalt beteende.
Skrattretande för KF-mötet där detta behandlades  är att man  direkt hävdade att Svalöv minsann bara låg 5 minuter tågstationen......  Hur var det nu, var det  pågatågsstationsorterna som var värda något att utveckla, eller Svalöv går med i detta svep också.
Apropå Lennart Petterssons information  om brott mot miljöbalkensom "oroade" mr Kruse rejält  fick herr Ekelund ett  obetalbart uttryck i ansiktet när det gick upp förhonom att det finns lagliga hinder, att det är ett brott mot lagen att  till varje pris köpa marken. Förutom den moraliska aspekten att slösa bort skattepengar.
Inte samma konto, brukar man få höra. Men till syvene och sist är det samma plånbok som pengarna tas ur.
Ett uttag som drabbar dig, mig, grannen, våra barn, våra föräldrar. Ja alla i kommunen...............
Till syvene och sist vill jag också poängter att INGEN egentligen  är emot köpet, utan det vi alla vänder oss mot är slöseriet med pengar. Alltså priset.   Så trestjärnan, ge er ut i verkligheten och fråga vad gräsrötterna tycker om slöseriet. Kanske vaknar ni upp till slut.....
Man kan också fråga sig,  finns det någon annan som är spekulant på Teckomatorpsgården, någon som är villig att betala  30 miljoner?  Högsta bud vinner?

Vid tangentbordet
En söndagförmiddag..... 
Kågerödsmurveln.